Gåtan om hur egyptierna bar sig åt i hanterandet av de tunga stenblocken som pyramiderna var byggda av har under årtusendena varit föremål för rader av gissningar och teorier. Man har spekulerat om olika tekniska hjälpmedel och om hur mannakraft i övrigt har kunnat utnyttjas i arbetet i de olika stadierna i pyramidernas tillkomst. Andra spekulationer har gällt uthuggningen ur stenformationer, frakten på Nilen och vidare upp till byggarbetsplatsen samt därefter den slutliga placeringen och inpassningen i pyramidbygget.
Herodotos var för 2500 år sedan den förste som försökte beskriva hur de tunga stenarna kom upp i pyramiden. Sedan dess har åtskilliga teorier lanserats. Tre har varit särskilt seglivade.
- En gick ut på att stenarna drogs på slädar uppför en lång ramp av jord.
- Enligt en annan användes en ramp i spiral uppför pyramidens sidor.
- Den tredje och nyaste teorin kombinerar de båda andra med en yttre ramp för den nedersta tredjedelen och en inre ramp för den övre delen där kranar i hörnen lyfte ru
nt stenarna.
Trots alla spekulationer och teorier förblir byggmetoden en olöst gåta.
Pyramidernas historia
De flesta pyramiderna tillkom mellan åren 2650-2489 f.Kr. en era som brukar kallas Pyramidbyg-garnas tid. Regenter under den här eran som inträffade under den 3:e och 4:e dynastin var Djoser, Snephru, Cheops, Chefren och Mykerinos.
Giza
”Gizeh: Metropol härstammar framför allt från Gamla riket. Beläget väster om Kairo. Känd genom Sfinxen och de tre pyramiderna samt dess tempelbyggnader tillhöriga faraonerna Cheops, Cephren och Mykrinos från fjärde dynastin. Mastabagravarna med familjemedlemmar och höga dignitärer ligger i regelbundna grupper kring pyramiderna”.[1]
Cheopspyramiden
Cheopspyramiden på Gizaplatån i utkanten av Kairo som den här skriften specifikt handlar om byggdes under Egyptens fjärde dynasti cirka 2560-2450 f.kr. Den är med sina 138,8 meter den största av de fler än hundra pyramiderna i Egypten. Den är äldst och störst av de tre stora pyramiderna i Giza och utgör tillsammans med Chefrens pyramid och Menkauras pyramid samt Sfinxen några av världens mest berömda byggnadsverk
Cheopspyramiden är också det enda återstående av de byggnader som räknades till ”de sju underverken”. Pyramiden var ursprungligen täckt av ett slätt yttre lager av vitpolerad täcksten, som dock har rasat av genom åren. Det finns tre kända större kamrar inuti pyramiden – den ofullbordade kammaren i berggrunden under pyramiden samt Konungens kammare och Drottningens kammare. Pyramiden består av 2,3 miljoner stenblock som vardera väger cirka 2 500 kg och är byggd med en imponerande precision.
Byggnadsarbetena för Cheopspyramiden pågick under 20 år och pyramiden blev den första i en rad stora projekt som bidrog till att stärka Egyptens kungamakt. Omkring år 1400 ekr skrev den egyptiske historikern Makrizi om Cheopspyra-miden:
”I hjärnan på den som försöker inse den stora pyramidens natur rör sig tankar som får honom att bita sig i fingertopparna”.[1]
Om byggarbetet
De flesta stenblocken fraktades antagligen med båtar på Nilen. Därifrån drogs de troligen på slädar från flodstranden upp till pyramiden. Beräkningar har visat att tolv man kunde släpa en sten om 2 ton. Den fasta delen av arbetsstyrkan utgjordes av specialister som gav stenarna deras slutgiltiga form och till sist sköt in dem på plats. Resten av arbetsstyrkan var rekryterad genom en slags civil värnplikt, enligt vilken den enskilde var tvungen att under en viss tid arbeta för kungen.
Runt pyramiderna myllrade det av liv. Långa led av män drog stora stenblock omgivna av virvlande dammoln. Eftersom de inte kände till järn använde de koppar och flinta. Stora ojämnheter i blocken sågades bort med en såg som var gjord av koppar och saknade tänder. I stället lade arbetarna lite sand i ett spår i den bit som skulle sågas bort. När sågen drogs fram och tillbaka gnagde sig sanden in i stenen och skar av det stycke som skulle bort. Mindre ojämnheter tog arbetarna bort med hackor av koppar eller flinta. Till sist slipades stenblocket med sand eller en mjuk sten tills det fick rätt storlek och form.[1]
[1] Egyptierna hemligheter (2012)
[1] Arne Falk-Rönne Resa i Faraonernas rike.1979
[1] Egypten – Faraonernas värld (1998)
[1] Nils Billing Egyptens pyramider Carlssons