Kan det vara så att Egypterna använde papyrus som glidmedel vid konstruktionen av pyramiderna?  Jag fick denna idé på en turistresa till Egypten.

Vid Keops pyramiden blev jag liksom andra imponerad av hur man med primitiva redskap kunnat uppföra en sådan koloss och hur man kunnat forsla alla dessa miljoner stenblock upp till pyramiden och sedan vidare upp i den. En av frågorna man ställer sig är om man måhända använt något ämne som minskade friktionen vid dragningen av stenblocken. Senare på resan fick jag se hur papyrustillverkning gick till. Vid demonstrationen av papyrustillverkningen tog man ur en balja upp ett stort vitt ”gelepaket” jämförbart med ett blöjpaket, varefter man förevisade hur man tillverkade papyrusark. Vid den här processen fick jag idén att det här kunde vara det ”glidmedel” som pyramidbyggarna använt för att minska friktionen.

Stöd till papyrusteorin i litteraturen:

I en bok[1] av Falk/Rönne fann jag i avsnittet om De Vises sten följande citat från historikern Mohammad Al Makrizy:

”då stenen huggits färdig lade de lärde ett blad på den och gav den en knuff och strax rörde sig stenen sexhundra alnar, och så fortsatte man tills stenen nådde pyramiden”.

Då jag i litteraturen granskade en del papyrusmålningar upptäckte jag i en av målningarna en papyrusplanta som växte upp bredvid en stol där guden Osiris sitter. Vid senare granskning av bilden fann jag att stolen står på en matta, som är fiskbensmönstrad. Därav drar jag slutsatsen att mattan är flätad. Den kan inte vara tillverkad av något klenare material som lin, ull eller liknande utan måste vara gjord av ett kraftigare material som jag i detta fall bedömer vara papyrus. Min tolkning av tavlan är att papyrusmattan finns där för att underlätta Osiris färd till och från dödsriket sittande på sin tron.

Då jag noterat att papyrus användes till mattor började jag fundera över hur en sådan tillverkning gått till. Därvid erinrade jag mig en film av Thor Heyerdal som handlade om båtbyggande och som visade hur en av arbetarna med ett enda hugg med en yxa kunde klyva en papyrusstam på längden. Klyver man en papyrusstam som är 3-4 meter lång på detta viset får man långa trekantiga slanor – med en brunsvart sida (barken) och två vita sidor (papyrusmärgen). Flätar man samman sådana slanor får man en matta med fiskbensmönster!

I Nils Billings avhandling[2] om Egyptens pyramider beskriver han att man under ett mycket gammalt tempel funnit en pelare med avtryck av 12 hopflätade papyrusstammar. En fråga som inställer sig kan man av detta dra slutsarsen att man vid transport av mycket tunga stenblock eller kolonner för att minska friktionen använde hela sammanflätade papyrusstammar?

Papyrusteorin innebär att man vid pyramidbygget använde ”dragmattor” av längdskuren flätad papyrus och vid transporten av de största stenblocken använde hela sammanflätade papyrusstammar. Min teori går också hand i hand med antagandet att man använde ramper från stenbrott till byggnadsplats av pyramiderna.

[1] Falk-Rönne Resa i faraonernas rike

[2] Egyptens pyramider 2009